kort och gott, Jenny

Att försvara ett destruktivt levadssätt.

Kategori: Fighting Fitness!

Jag blev väldigt irreterad härrom dagen, men visste inte om jag skulle ta upp det här. Men, jag tror nog att det är fler än jag som reagerar på samma sätt.
I aftonbladet härromdagen kunde man lläsa om det här efter att en kraftigt överviktig kvinna blivit nekad att åka Balder på Liseberg;
 
 
Därefter skrev Aftonbladet om hur "illa" feta blir behandlade i dagens samhälle. Märk väl att jag skriver feta och inte överviktiga. Det är en skillnad där. En överviktig person är någon som bär på kanske 10, 15 t o m 20 kilo mer än vad som anses vara normalvikt för han eller henne. Att vara fet, eller kraftigt överviktig innebär en betydligt större massa, tänk Biggest Loser.
Och nu kommer min fråga; Aftonbladet skriver att allt fler människor lider av denna fetma och attt vårt samhälle inte är anpassat för detta. Men vi vet ju samtidigt att vid så kraftig övervikt lever dessa människor med en ständigt hotande hälsarisk. Det är inte på något sätt OK att leva så under en längre tid p g a hälsorisken.
Så om biostolarna inte är anpassade eller åkattraktionerna inte har en säkerhet som täcker en person på 120 kilo och uppåt, borde man inte istället se det som ett utropstecken och en varningsignal?!
Vi är inte skapta för att ha kroppar som motsvarar 3 vuxna människor. Jag menar inte att alla skall vara super-vältränade och ha en kropp som en atlet, men vem kan motsäga sig att en biostol inte rymmer en person på 150 kilo?

Kommentarer


Kommentera inlägget här: