kort och gott, Jenny

Igår var mamma hos läkarn och fick reda på att behandlingen inte har hjälpt alls. Så nu är vi tillbaka på ruta ett. + - 0 så att säga. Kändes för jävligt. Varför tänker man. Om och om igen. Varför hon? Varför nu? Varför alls?

Det positiva är dock att läkarn sa att de nu skall sätta in e ny behandling som visat sig väldigt effektiv på just den här typen av cancer. Den är relativt ny och ger mer biverkningar. Men som mamma sa, då kasnke ja fakt får känna på hur det känns att ha cancer nu då. För hittills har det går väldigt smärtfritt. Händelselöst med smärtfritt. Så det blir nog en tuff vår, men förhoppningsvis så händer det något iaf.

A var här igår när mamma ringde och höll så hårt om mig efter att ja lagt på luren. Han är min klippa just nu. Älskar honom så det gör ont i mig! Äe så tacksam för att jag har träffat honom...

Nu skall ja krypa ner i soffan å kurera mig själv från alla baskilusker som härjar i min kropp...