kort och gott, Jenny

Jag kan ibland vara väldigt.. ja... pessimistisk. Allt e svart och grått och trist. Ingenting e kul. Som ett litet surt barn. Skjuter fram underläppen, lägger armarna i kors och vägrar ändra mig "bara därför att!".

Men... Jag å Emelie bestämde oss för att knalla ner till gymet och ta oss ett pass. Minst 30 min box, och sedan löpning. Aaaaaahhhh! Denna underbara löpning!

Jag har äntligen fått igång benet igen och nu längtar de efter att få ta steg för steg i allt snabbare tempo. Löpbandet får stå till tjänst nu när vägarna mer kan liknas vid isrännor än promenadstråk. Inge benbrott här tack. Så idag avverkade jag hela 4 kilometer! Var säkert ett halvår sedan det hände sist, Gôtt om attans! Målet är en mil i april. Hoppas bara att snön släpper taget snart så jag kan förflytta mig till löpspåret i skogen. Tänk er en lite sval men ändå solig vårdag. Marken är torr och runtomkring så ploppar det upp tussilago å andra vårblommor. Där har du också dig själv, din ipod och dina löparben, i ett raskt tempo längs med vägen. Jag blundar och drömmer mig bort... Underbara vår.

Snart.