Jag tror på kärleken. Det gör jag verkligen.
Jag tror även på hoppet.
Men betyder det att jag även tror på tron?

Jag har under en tid haft lite svårt att definera just "tro".
Genom åren har jag kommit i kontakt med lika många alternativ som det finns människor på jorden. Vissa mer tilltalande än andra, och vissa inte riktigt så skojsiga. Men just detta, att tro läggs fram likt dumle, geischa, plopp och vanliga center i en slags godisaffär för den mänskliga religösa mångfalden... Det gör mig bara ännu mer förvirrad.

Vad skall vi egentligen tro på?

Jag tror på, den mänskliga drivkraften. Förmågan att skilja rätt från fel. Att ta viktiga och livsavgörande beslut. Att ta ansvar. Att sträva efter det som är gott. Att inte lägga över ens egen skit på andra.
Dessutom har jag ngn form av "gubbe" eller egentligen en slags avkönad gestalt som finns som stöd, inte rättesnöre, utan stöd för oss här på denna jord.

Så egentligen har jag nog en tro, men den sklijer sig från den samhällsformade mallen.
Jag vill dessutom intre tro att min tro skulle vara mindre värd bara för att jag inte väljer att betala pengar till ett samfund, där mänskliga rättigheter kränks och vissa anses sämre än andra. T o m sjuka för att citera vissa (inte alla, glöm inte det!).
Som ni förstår så har inte Svenska kyrkan den största respekten från min sida, men det beror mest på mina egna erfarenheter av detta.

För det är inte alla, eller hela samfundet som enligt mig fallerar, utan vissa delar, och tyvärr är det dessa jag har mest erfarenhet av. Men om ngn är villig att visa mig den bättre sidan, en som är kärleksfull och stärkande för mänskligheten, så är jag villig att lyssna.