Vi är redan här! Första advent... Nedräkning kan man nog säga. Dels är det en indikation på att julen, Jesus Christ birthday, snart är runt hörnet. Men det påminner oss också om att året 2009 snart är till enda. 2010 knackar på dörren och väntar på att bli insläppt. Och vad innebär det? Nyårslöften i mängder... Viktnedgång? Bygga ut huset? Påbörjda den där keramikkursen? Anmäla till Göteborgsvarvet?
Jag skiter fullständigt i sånt! Det håller inte i längden. Jag tar istället dagen, eller året rättare sagt, som det kommer.
2010 skall jag påbörja andra terminen på min idrottsutbildning, och tredje året på lärarutbildningen. (!)
Wow! Det har jag lite svårt att greppa fakt. Att jag snart har avverkat halva utbildningen. När jag påbörjade det här spektaklet hösten 2007 så kändes 5 år som en eeeeeeviiigheeet! Nu är det mitt liv och faktiskt svårt att första att det en vacker dag tar slut, studietiden alltså...
Men till lite annat, mindre livsåskådande. Lyan har fått en liten make-over. Nya billyhyllan fyller sin funktion till max. Hur har jag överlevt utan den innan? Amazing...
Julpyntet är också uppe, för första gången på mina snart 3 år här i Halmstad. Ägde inte ens en liten tomte innan och nu har jag adventsstjärna, ljustake, dukar å massa annat "juligt".
Om snart 2 timmar skall jag på kvartalsutbildningen för Body Pumpen. Det skall bli riktigt riktigt sköj! Mucket svett och maxade muskler.. Yummie!
Snart har mina två praktikveckor passerat, och det med bravur! Jag har hunnit med både det ena och det andra kan man lugnt säga.
Första veckan handlade enbart om Idrott. Men tyvärr drog ja på mig någon mininfluensa med feber, muskelvärk, huvudvärk, hosta och allt annat smått och gott! Så tre dagar gick åt till att kurera mig med tv-serier och té...
Den följdes av tre dagar INTENSIV träning då det var dags för min Body Combat-utbldning. Med massa, jag menar verkligen MASSA värktabletter så tog ja mig igenom och fick tillslut min preliminära licens... WOHO! Nu gäller det bara att naila videon om tre månader. Träning och åter mer träning. But I'm lovin it.
Gårdagen ägnades åt att shoppa adventsljusstake, och en tur till IKEA!
Efter 2 1/2 år kände jag att det "äntligen" var dags för att införskaffa en BILLY-hylla! Det är den enda klenod som mitt annars så fulländade hem saknar för att uppnå total perfektion, hehe.
Det slank också med en ny lampa, en liten trappsol, ljus och annat mysigt.
Ikväll bär det av till Liseberg för att för första gången på länge vara där som enbart "Gäst"... Scarrry!
Men det skall bli supermysigt.
Därefter bär det av ner till Halmstad för att montera hyllan och återgå till the normal life 'down-under'.
Första dagen på Body Combat-utbildningen. Är jag trött eller är jag trött? Men fasiken vad kul det är!
Adrenalinet pumpar och träningsglädjen vet inga gränsen. Två dagar kvar så får vi se om det blir godkänt eller icke...
Mycket som händer nu över huvudtaget. En årstid som annars brukar vara ganska mörk, trist å lite deppig för mig, är nu full av händelser, nya bekantskaper, erfarenheter och liknande.
Jag börjar känna nåt jag inte kännt på väldigt väldigt länge. Och det är fantastiskt. So men slumrande tiger som sakta men säkert spretar med varje stel och ovan klo. Men man vågar aldrig riktigt hoppa hela vägen. Man vill alltid hålla kvar i någon form av livlina, ifall...
Det har varit många "ifall" förrut, och man lär ju sig av sina misstag har någon klok människa kläckt ur sig. Jag hoppas ja slipper tänka på ifall.
Just nu är jag glad, nästan hela tiden. Leendet vill liksom inte släppa taget och mitt inre sprudlar lite extra. Tack vare... Ja just det, man skall inet avslöja för mycket såhär i det officiella ljust, haha!
Jag hamnade i en mkt intressant diskussion idag angående sanning och dess värde. Hur långt är vi beredda att gå för sanning? Och vill vi verkligen alltid ha reda på hela sanningen?
Detsamma kan man fråga sig om lögn. Det är skillnad på lögn och lögn. Att dra en såkallad "vit lögn" för att inte såra en annan person i onödan, kan emellanåt vara nödvändigt. Om Gun som är lite överviktig, har dåligt självförtroende och ber om din åsikt angående en tröja hon har på sig, så kanske du bidrar till ett ökat välbefinnande som i sin tur leder till ökat självförtroende, istället för att slänga ut sig; "Den sitter för jävligt!" Vad har du bidragit med då?
Men att, som jag läste i en artikel angående detta (Svarta och vita lögner av Per Johansson), ljuga kan vara väldigt påfrestande i längden. Oftast leder en lögn till en annan, därför att du måste upprätthålla en illusion. Och tillslut så kommer du inte ihåg vad det var du ljög om från första början och hela korthuset rasar samman i en enda stor hög! Är det då inte lättare att ta smällen från första början och jobba därifrån, än att först försöka reparera skadan av alla lögner, PLUS skadan som var orsaken till lögnen från början?
Och just därför att sanningen ibland skrämmer folk, det är svårt att erkänna att man gjort fel, tror folk att det hela "löser sig" genom att dra i nödhandtaget och mixa till verkligheten lite.
Fundera själv på hur du har reagerat när någon har berättat sanningen för dig. Blev du arg? Ledsen? Besviken? Orsaken kan ju vara många och därmed också reaktionen. Men upplevde du att det var lättare att ta tag i detta än vid ett tillfälle då någon ljugit om någonting? Hur kände du då?
"Det man inte vet, har man inte heller ont utav..."
Av egen erfarenhet kan jag säga att det är ren bullshit! Sanningen kan vara hård, men det är verkligheten och den kan vara jävligt tuff att hantera emellanåt. Men oftast kommer vi ur det hela starkare, mer erfarna och kanske t o m med mer förståelse för oss själva och varandra. Tell the truth and nothing but the truth....
Andra omgången praktik har börjar och denna gång är det idrotten som står i fokus. Bland svettluktande tonåringar skall jag sprida budskapet om hälsa och kost i alla de former, till en mycket (o)inspirerad skara.
Just nu är det bara första dan, så ja skall inte förhasta mig allt för mkt, men inte förvänta mig några mirakel heller...
Jo lite kanske. Jag har redan hällt ut en portion soppa på golvet (missade som tur va min vita matta..*puh!*), fått en glasbiten i foten och försovit mig.MEN, jag är inte lessen för det. Tvärtom, tar allt med ett ovanligt sansat lugn. Kan kanske bero på gårdagens myspys. Får små flashbacks som gör mig alldeles glad å sprallig!
Hade det inte varit för en total grå himmel och massa regn hade jag kunnat spurta ett par varv kring den vanliga joggingrundan...! LÄTT!
Slutligen, i detta inlägg denna fredag, bjuder jag på dagens låt. Också ledmotivet på mitt s k liv. Hade nån gjort en film om mig skulle denna låt spelas i en av slutscenerna där jag liksom "knyter ihop säcken", likt Baby och Johnny Castle när de gör det berömda lyften... Enjoy!
Sitter denna torsdagmorgon å kollar på "...efter tio" med Malou, där de diskuterar det här med dagens bloggar och hur det egentligen påverkar allmänheten.
Detta har varit ett ganska hett ämne under en tid, men det som har förvånat mig är att många mest har skrattat bort just det som "Kissie" har valt att nischa sig mot, just att kritisera och spy galla i så stora mängder för att locka till sig läsare och på så sätt tjäna pengar på det.
Hon själv påstår att det är ett alter-ego, att det inte är hon själv som framställs i denna blogg, men då vågar jag faktiskt säga att "Jo, det är det visst...". Även fast Kissie, eller Alexandra som hon egentligen heter, väljer att genom sitt alterego skriver ett inlägg om alla patetiska, feta människor som finns där ute, så gör hon detta officiellt på nätet. Detta lagras, finns i arkiv och kommer att vara lika tillgängligt om 20 år som det är idag. Vill Alexandra förknippas med detta när hon är 30 eller 40 år gammal. Eller skall hon fortfarande sitta med sitt blonderade, upptuperade hår, Ed Hardy- kläder och svanka in i kameran? Okej, då kan jag förstå att "övning ger färdighet". Men tänk om henens värderingar är helt annorlunda då?
Jag själv har utvecklats en del sen jag var 18 år. Och det är bara 5 år sedan (eller kanske en livstid enligt Kissie?) Står jag för allt jag sa och gjorde när jag var 18? Oh no! Tack gode gud så har jag fått mer kunskap, livserfarenhet med mera, som har lett till att världen inte roterar kring en liten bubbla.
Jag påstår inte att jag är någon allvetande guru som sitter inne med all moral och etik, men jag menar att med tiden så vidgas ens syn på livet, erfarenheter leder till förståelse och jag anser att det är viktigt att ha detta i bakhuvudet när man väljer att göra uttalande om diverse olika saker.
Att en 18- åring gör uttalande utan eftertanke är förlåtligt, men att en 22-åring gör detsamma, det är bara ren idioti!
Jag läste alldeles nyss en tjejs blogg där hon berättar att är det något som får henne att verkligen falla för en man, så är det när hon ser honom tillsammans med barn. Hon säger att en man som är bra med barn, det tänder alla hennes cylindrar och tar ett stadigt tag i hennes modersinstinkt!
Jag är nog faktiskt beredd att hålla med. För ju äldre vi blir, desto mer är det ju e grundläggande instinkterna som tar över, typ modersinstinkterna, den biologiska klockan och så vidare.
Vad har nu för krav på era män? Vad får er att verkligen tända till?
Lämna gärna en kommentar på detta inlägg. Jag är mycket nyfiken.
Så länge, kan vi ju kittla den där modersnerven lite...
"...rotatorkuffen består av 4 muskler. Tre på den posteriora sidan av kroppen, och en på den anteriora. M. Supraspinata, M. Interspinata och M. Teres minor, samt M. Subscapularis."
Hej kära läsare, och välkomna till min värld! En värld full av condyler (utstickande delar), tuberositas (skrovliga, ojämna delar), sesamoida ben (paella) och stabiliserande muskler såsom nämnda ovanför, rotatorkuffen!
Men saker och ting börjat iaf att falla på plats! Tror jag... Ehm, jo men det finns mycket logik i människokroppen. Foten t e x, it's all about the logic! Hela foten är bara matte! Där finns Talus, Calcaneus, Cuboideum, Naviculare och så lite pasta; Cuneilforme (canneloni... typ).
Nä, nu skall ja sluta tråka ut er. Skrev nog mest det här för att repetera....
Det är den tiden som jag, Jenny, gick upp ur sängen en söndagmorgon! It's a record!
Iof så var det pågrund av mobilen som ringde (ja skulle gått upp klockan 07:00), Alex stod utanför dörra med lilla Molle! The cutest dog in the world. Jag skall nämligen vara hundvakt denna söndag. Träning inför framtida egen hund? Eller barn? Haha...
Så vi skall nog försöka hitta på lite skoj tror jag. Lite promenad, lite mys, lite skoj. Det kan nog blir en underbar dag.... Trots skitväder! As usal...
Igår, mina kära läsare, tog jag tåget till ett annat land. I alla fall så kändes det så. Jag påstod att det kändes litegrann som Köpenhamn, men det fick jag snabbt slängt i ansiktet av min "guide". Nej nej, Helsingborg är tydligen inte ens i närheten av Köpenhamn!
Okej, sa jag. Men innerst inne så tyckte jag iaf att det kändes litegrann som Köpenhamn. Men det sa jag inte högt....
Helsingborg alltså. En stad i den södra delen av Sverige. I landskapet Skåne. Och trots att jag nästan inte förstår vad folket i staden sa(skånska är ju väldigt likt danska emellanåt. Därav lite av utlandskänslan...), så behövdes det inte konverseras så mycket med ortsborna, då jag hade sällskap av en mycket trevlig, ung man som fyllde min dag med både skratt och allvar. Mest skratt...
Vi vandrade genom Helsingborgs många, långa gator och tog även en sväng längs med "the beach". Mycket vacker får jag säga. Men det mest minnesvärda (nästan mest minnesvärda måste jag inflika, men det andra är liiite barnförbjudet så därför skriver jag inte om det... ) var det mest fantastiska café jag någonsin, NÅGONSIN vart på! Från golv till tak, från bakverk till kassamaskinen, var det genomgående temat 50-tal! Ebbas'svar namnet! Det mest fantastiska fik i världen...! FAKTISKT! (och jag står för det!)
Fick även lite lätt syrebrist vid ett par tillfällen vilket ledde till lite lätt yrsel, men bara av den positiva typen, men det är också lite BF, så det skriver jag inte vidare om... (om man frågar snällt så kanske jag berättar om det).
Sammanfattningsvis, en kanondag, trots skitväder, som bara gav mersug...
Jag ber om ursäkt, alla mina kära läsare (alla er där ute alltså...), för detta enorma klumpiga snedsteg. På grund av felaktig information från nästan avlägsen kusin, så fick jag denna uppfattningen att snön låg likt ett duntäcke uppe i de mer norra trakterna om Halland.
MEN ICKE!
Detta var enbart ett ironiskt inlsag av densamma, för att påvisa SMHI:s alltid så träffsäkra väderleksrapporter. Point taken...
Eftersom jag är fast i denna inskränkta håla så är jag mycket hungrig på alla slags nyheter som kommer från min födelsestad, och därmed lika villig att tro på all fakta från samma ort. Tänk på detta, ni lyckligt lottade i storstaden, att allt ni säger och gör får konsekvenser. Ialla för mig här nere i det mörka söder (sug på den ni!).
Visste ni förresten att M. Brachioradialis har sitt ursprung vid Laterala Epicondylen, och fäster vid Distalt Radius?
Nähäääää... Då visste ni inte heller att den har som funktion att göra en såkallad flexion i armbågen. Men det vet ni nu!
Ifrån säkra källor har jag nu fått reda på att snön har anlänt till denna stad! Oh my god...
OH MY GOD!! Vi pratar alltså om att Göteborg, den mest snöbefriade staden ever, har fått såpass mycket snö att bilar måste s-k-o-t-t-a-s fram!! SKOTTAS!! (förlåt för upprepningarna men ibland kävs detta för att verkligen få budskapaet att sjunka in...)
Här sitter jag dock lite längre ner i Sverige ch tackar gudarna för att jag än så länge bara behöver brottas med bitande kyla... But sson Even I will have to battle the weather. Brrrrr....!
Nu har min sida kommit igång igen! *puh!* Och därmed är det dags för ännu ett inlägg dedikerat till musiken!
Just nu är det många av de "gamla" (eller ja, vår tids (19990-talet) stjärnor(?)) artosterna som har börjat kliva upp ur sina mörka jordhålor och bejubla vår värld med deras musik igen.
Jag säger inte att detta är den bästa musiken som finns, nej nej! Utan snarare att om man jämför dessa artister med många "nya", så är det iaf lite mer sväng i det hela. Det är iof bara min egna åsikt, men både Britneys (3) nya och Shakiras (Did it agian), har lite mer "go" i dem än vad tex Taylor Swift har, eller? Ja kan ha fel...
I vilket fall som helst så är jag glad över att åter igen få höra tonerna från de artister som jag skakade rumpa till som 14,15 åring.
Min blogg-hemsida är lite.. ehm.. fucked up för tillfället. Kan inte redigera text, lägga upp bilder lr ngt annat, vilket är lite smått irriterande. Hade planerat ett STORT musikinlägg här, men nej nej! (dagens i-lands problem)
Jaja, vad har hänt i mitt otroligt spännande liv sen sist? Ehm, ja va hemma en sväng till mitt kära Göteborg. Min systerson har blivit vuxen nu och fyllt myndighetsålder. Va hände där liksom? Jag minns honom som typ 12...!
Släktmiddag och massa massa prat om Zeitgeist. Har nu inte sett den?
Det leder helt obehindrat på nästa punkt- ZEITGEIST!
Mina fina vänner har fått lida för att jag inte kan hålla käft om detta fenomen. Det är lite svårt att förklara vad det egentligen är, men sök på zeitgeistmovie.com så skall ni få er en liten samhälls-väckarklocka!
Vi lever inte i den värld vi tror vi gör. Så mycket kan jag säga.
That's it for now...
Hoppas att allt blir som vanligt på den här jäkla sidan snart.
Ciao!
Kort! Men naggande god!
Fröken, flamsig, sprallig, träningsinstruktör, lat, matglad, nyfiken, allergisk, filmfreak, true blood-fan, lillgammal, lite av varje helt enkelt.
