kort och gott, Jenny

Jag hatar det! Men jag älskar det lika mycket. Det jag hatar är att jag får dåligt samvete för... ja, att jag inte gör något.

Min mamma brukade alltid säga till mig att jag var tvungen att lära mig slappna av. Att jag är för rastlös. Och det stämmer. Även fast jag inte har några måsten, jag behöver inte göra något, så skäms jag över att ligga i soffan i flera timmar och kolla på serier och filmer. VARFÖR???

Jag vet att det är fler än jag som känner såhär, men ärligt talat, hur ofta flänger vi inte fram och tillbaka, bokar in tre, fyra olika saker på en och samma dag å sen slår oss för pannan för att vi, just det, stressar för mycket. So I tell myself, cool down and relax! (lättare sagt än gjort, ja vet...)

Men, det regnade faktist fram till klockan 4 vilket är en bra anledning att stanna inomhus. SÅ nu behöver jag bara ha dåligt samvete för de sista 2 timmarna, right?!

Och tack Emma för ett fint samtal och ett gott skratt på fejjan ;-)) Luv ya!

Om det här programmet inte gör att man vill sälja alla sina tillhörigheter och ge allt PLUS sig själv till att rädda jordens utrotningshotade arter, då vet jag inte vad som behövs?!

SVT har i vår sänt ett av de bästa program jag någonsin sett: "Sista Chansen".

Det är skådespelaren  och komikern Stephen Fry som tillsammans reser jorden runt med sin vän och fotografen Mark Carwardine. Mark gjorde denna resa för 20 år sedan med en annan fotograf för att fota de djur som då stod som rödlistade över världens mest utrotningshotade djur.

Nu, 2010, gör dessa två om denna resa för att se vad som blivit av dessa djur, vilka som fortfarande lever och vilka som eventuellt inte har klarat sig pågrund av tjuvjakt, flummedicin och miljöförstöring. Men man får också se vissa människors enorma engegemang för att bevara och stärka några av dessa arter och hur detta arbetet fortskrider.

Gå in på SVTplay och sök på SISTA CHANSEN!!

En av mina favoritsaker att shoppa, ha på sig- som får dig att känna dig snygg på alla sätt och vis och som faktiskt är livsnödvändigt i vardagen, that´s shoes!!

Idag köpte min underbara pojkvän inte bara ett par, utan TVÅ finfina sandaler från DINSKO.

Mina nya älsklingar skall förgylla mina sommardagar och ge mig solbrända ränder som ett minne från ljuva slappa dagar.

Första paret är mer åt vardagshållet men ack så perfekta för min "ankfötter" (breda där fram, smala i hälen och platta..!), då de är helt i gummiband!

Andra paret var bara så söta och satt riktigt nice på fossingarna. Perfekt till lite skönt klubbhäng och snygga klänningar.

Tack älsklingen min för dessa underbara ting!

Idag skulle min mamma ha fyllt 63 år. Det är ingen ålder, speciellt inte i dagens samhälle eller för en kvinna som är pigg, aktiv, nyfiken och som njuter av livet. Därför är det ibland extra surt att inse att det tog slut så snabbt för henne.

Det är lite mer än 2 månader sedan hon gick bort nu och nej det är inte lättare. Jag läste faktiskt på en av canderfondens forum om folk som varit med om arbetskamrater och bekanta som liksom tog för givet att efter en sisådär 2-4 månader så skulle saker och tinga vara tillbaka till det normala. Men jag kan säga att det inte ritkigt fungerar så. Jag tyckte att det gick otroligt bra i början, men det berodde nog på chocken. Det är nu när det lugnat ner sig, när det praktiska är klart som det hela kan börja inom en. Jag gråter säkert varje dag, och om jag börjar prata om mamma så är det kört. Då är det en 10 min som minst går åt innan jag kan samla mig.

Att inse att ens mamma, min enda förälder, är borta, aldrig mer kommer att ringa, hålla om en, finnas där och jag kommer aldrig kunna finnas där för henne igen, det går inte att beskriva.

Men jag är säker på och tröstar mig med att varje dag kommer att bli lite lättare. Sedan går man ner i ett dike, tar sig upp igen och fortsätter.

Det jag skulle ha skrivit från början va, Grattis Mamma På Födelsedagen! Jag lovar att ta med en tårta för varje missad födesedag när vi ses igen.

Jaha, ålderdomen kommer krypande med säkra tecken. Igår kväll började det ömma i stortåns knöl, ni vet den som "sammankopplar" tån med foten liksom. Idag var det inte bättre, till och med sämre.

Och en titt in på sjukvårdupplysningen visar att det mest troligt är den underbara "tant-åkomman" Hallux Valgus. Grattis till mig själv!

Enligt deras rekomendationer är det breda skor som gäller. Hej hej Ecco! Nu börjar jag förstå varför denna sko är så populär bland damer som alltid skall ha fotriktiga skor.

Alternativet är väl att köra den gamal kinesiska traditionern att binda fötterna tills det är små och smidiga tillden grad att barnskor är enda valet.

...tycker jag att vi kastar pluggböckerna, disktrasorna, systempåsarna och vad det nu än kan vara, åt helsike! och stämmer upp i en all-dans! Enjoy!!

Jag blir inte direkt inpirerad av denna totalvändning av vädret precis. Värmen och solen som gav vårt land livskraft och som lockade ut oss ur våra gömmor verkar nu ha gått på semester.

Därför passar jag på att sysselsätta mig med inomhusaktiviteter, såsom tvätt! Skönt att få beta av den enorma hög som näst intill börjat växa sig in i inredningen i hörnet inne i badrummet. Vik hädan!

Jag vet inte om det beror på vädret, eller förra veckans flytt, eller livet i allmänhet, men jag är otroligt trött. Skulle göra vad som helst för att trycka på en pausknapp och sova, resa, mysa med älsklingen och göra allt sådant där som ger en energi och glädje istället för alla måsten- jobb, skola, städning, planering, vuxenskit...!

Men jag tycker att en megaflytt från Helsingborg till Göteborg faktiskt är en ganska bra anledning att hålla sig härifrån ett tag. PLUS tenta, PLUS massa annat!

Men nu är vi på plats iaf, om än i mängders av lådor.

°°°°°

Så nu skall det packas upp och ordnas en massa, men frågan är hur mkt tid man skall lägga ner. Vi har lite renoveringsplaner och då vill man inte göra en sak för att sedan behöva göra om alltihop en gång till.

Jaja, det löser sig.

Det får gärna komma tillbaka om ni frågar mig.