otrohet.
Kategori: Allmänt
Hade en diskussion i dag med ett par klasskamrater om just otrohet och dess mångfald av gränser.
Vad är otrohet?
Är det vid sex?
En kyss?
Flirtande?
Porriga sms?
Facebook?
En av oss ansåg att sex inte var en orsak att kasta bort ett helt förhållande. Är det en engångsföreteelse så skulle man kanske t o m fråga sig själv varför det inträffade? Alltså mer, vad kan jag förbättra?
Det här kan ju diskuteras fram och tillbaka en hel del. Skall det behöva gå så långt? Kan jag fråga mig. Bör man inte ha en sådan god kommunikation att man faktiskt kan sätta sig ner och prata med varann om man har det jobbigt i förhållandet. Måste man verkligen gå å ligga med någon annan för det?
Smaken är som baken.
Men om man kommer in på mer "lätta" varianter. Flirtande, sms och facebook. Som man kan läsa i så många tidningar och liknande, så är flirtande över internet mer och mer förekommande. Facebook t e x är en arena där du har relativt fritt utrymme att skicka små "oskyldiga" meddelande. Men är det ok?
Jag vet faktiskt inte.
Jag anser också att sex är otrohet i alla högsta grad. Men jag anser att kramar och en puss på kinden inte är så farligt eftersom jag själv är en fysisk människa. Men då skall det handla om vänner. Vi som pratade kom fram till att det är stor skillnad att man sätter sig i sin kompis knä än på nån som man är lite intresserad av. Vibbarna är oftast väldigt tydliga.
Men när det handlar om text med underförstådd mening... Jag tar nog åt mig hårdare där. Det är på nåt sätt lite fult att göra så. Fult på så sätt att det man skriver är väldigt svart på vitt. Jag skriver en sak för att du skall förstå att jag är lite intresserad av dig. Det finns inget mittemellan. Sådana saker anser jag sårar mer. Jag hade iaf blivit väldigt lessen för något sådant.
Men vi är alla olika. En del tycker inte ens att sex är någon big deal medan andra, som jag, blir sårade av meddeande av diverse slag.
Vad tycker du??
